lördag, februari 08, 2014

De tre sfärerna – en studie i Sverigedemokraternas politiska och mediala ställning

Jesper Strömbäck skriver mycket intressant i sin bok ”Kampen om opinionen” hur journalistik och media påverkar väljarna och valresultat inför ett val. Medias rapportering kan i huvudsak indelas i två kategorier, rapportering av politiken som spel, samt rapportering av politiken i sak. Rapporteringen i sak brukar oftast framstå som mer positiv och objektiv. Alla partier eftersträvar en rapportering i sak (förutom på områden där de är svaga). I flera undersökningar finns det ett parti som trotsar gängse opinionsteorier enligt Strömbäck. Partiet är Sverigedemokraterna som ur flera hänseenden inte följer förväntat mönster. Inte heller följer journalistkåren sitt mönster eller sina egna principer när det gäller rapporteringen av partiet. Så här skriver Strömbäck på sid 169 -170 om sak-rapporteringen inför valet 2010.

Det var bara två partier, Moderaterna och Sverigedemokraterna, som vinklades mer negativ när nyheterna gestaltade politik som sak. De som drabbades hårdast var Sverigedemokraterna, vilket tyder på att det upplevs som legitimt att vinkla nyheter om dem negativt även när man rapporterade om partiets ståndpunkter i sakfrågor.

Därefter beskriver Strömbäck varför det är legitimt att beskriva Sverigedemokraterna negativt även i sakfrågor. Strömbäck hänvisar då till arbeten och modeller av Daniel Halin. Här är ett ganska långt avsnitt av Strömbäck med den helt centrala frågan om partiers legitimitet.

Enligt Hallin befinner sig olika åsikter eller frågor inom en av tre sfärer: sfären av konsensus, sfären av legitima konflikter eller sfären av avvikelser (Hallin 1989). Åsikter som ligger inom sfären av konsensus tas ofta för givna av alla eller de flesta. De ifrågasätts inte och medierna känner inget behov av att låta olika åsikter komma till tals när de rapporterar kring dessa.[…] Frågor som ligger inom sfären av legitima konflikter handlar om alla de frågor där det uppfattas som fullt legitimt att ha olika åsikter. Det kan exempelvis handla om huruvida skatten skall höjas eller sänkas eller om det är bra eller dåligt att privata företag bedriver verksamhet inom vård och omsorg. De flesta frågor befinner sig i denna sfär och här känner journalister ett behov av att låta olika åsikter och sidor i debatten komma till tals för att inte bli anklagade för att ta ställning.
 Frågor som ligger inom sfären av avvikelser är spegelbilden av sfären av konsensus. Här befinner sig åsikter som uppfattas som alltför extrema och avvikande. I likhet med frågor som befinner sig inom sfären av konsensus upplever medierna här inget behov av att låta alla komma till tals; det kan uppfattas som legitimt att öppet ta avstånd från dem. Exempel skulle kunna vara åsikter om Förintelsen inte har ägd rum eller antidemokratiska och rasistiska åsikter.
 Vad som är centralt här är tre saker. För det första att det i varje samhälle och varje tid både finns åsikter som det råder konsensus om och som uppfattas som extrema och avvikande. Det är oundvikligt. För det andra sker det förändringar över tid, och åsikter som det råder konsensus om eller som uppfattas som avvikande vid en tid kan uppfattas som legitima i en annan.[…]    För det tredje uppstår det komplikationer när en åsikt rör sig från sfären av konsensus eller sfären av avvikelser mot sfären av legitima konflikter. Vid sådana brytningar blir det en komplicerad fråga för såväl journalistik som politiska aktörer att avgöra om förflyttningen av en åsikt ska accepteras eller motarbetas, samtidigt som själva förflyttningen är ett tecken på att konsensus håller på att bryta samman, vilket leder till konflikter också kring detta. Om man betraktar Sverigedemokraterna och mediernas bevakning av dem ur detta perspektiv kan det faktum att de inför valet 2010 gick framåt i opinionsmätningarna tolkas som ett uttryck för hur de successivt rört sig från sfären av avvikelser till sfären av legitima konflikter. Samtidigt som den negativa vinklingen av dem kan tolkas som ett uttryck för att många av deras åsikter fortfarande anses tillhöra sfären av avvikelser. Om det kommer att hålla i sig eller om Sverigedemokraterna och deras åsikter fullt ut kommer att uppfattas som legitima och som en del av sfären av legitima konflikter, är en öppen fråga.

Det är mycket riktigt en öppen fråga om partiet SD kommer att uppfattas som ett legitimt parti helt igenom eller inte. Starka krafter kämpar hårt för att det inte skall legitimeras. Eftersom politik kring immigration enligt all logik måste vara en legitim politisk fråga i en demokrati, försöker man ta till alla möjliga knep för att ändå försöka hålla kvar SD i sfären av avvikelser. Journalister, redaktörer och politiska aktörer tar till alla möjliga knep som det är svårt för SD att värja sig emot. Som ett par exempel har vi sett metoden att med braskande rubriker om någon skandal som man redan från början vet är mycket tveksam. Kommer det någon rättelse vet aktörerna att de stora rubrikerna ändå satt sig som bilder i folks medvetande.

En annan metod är att låta någon som blivit utsatt för allvarliga kränkningar berätta sin historia om hemskheterna. Hemskheter som på intet sätt är kopplat till SD, men där offret som i förbigående ändå uttrycker rädsla för Sverigedemokraterna. Detta mönster är mycket tydligt och vi såg det när SVT sände från Förintelsens minnesdag. En kvinna av judisk börd fick berätta om 2a världskrigets fasor, samtidigt som hon i förbigående uttryckte rädsla för Sverigedemokraternas framgång. Alla med ett minimum av intellektuell förmåga förstår att kvinnan skulle bli tryggare med SD:s politik.

Vi ser också samma taktik med små inpass mot SD i tidningar som DN. Mona Masri åkte till USA och fick uppenbarelser av SD:s hemskhet trots semesterresa 500 mil bort. En kvinna som blivit utsatt för trakasserier finner på något outgrundligt sätt ändå subtila kopplingar till SD när hon intervjuas av Expo. Så här säger kvinnan till reportern.

Man har dragit ut gränserna för åsiktsfriheten mycket. Vad som är okej, och vad som inte är okej är väldigt oklart idag. Sverigedemokraternas åsikter har fått alldeles för mycket medialt utrymme. Även om det är bra att deras åsikter kommer upp till ytan, så tror jag att det många gånger är kontraproduktivt, säger hon.


Vad Sverigedemokraterna har med trakasserierna mot kvinnan att göra framgår aldrig. Själva orsaken till intervjun är ju att odla misstro mot SD, det är just därför kvinnan intervjuas. Dessa exempel är tydliga försök att hålla kvar SD i sfären av avvikelser. Som Strömbäck själv säger får framtiden utvisa vad som hamnar i vilken sfär. Klart är att det politiska landskapet alltid förändras och att det alltid förekommer en kamp mellan olika intressen. Det man kunde önska sig är väl att kampen fördes med något ärligare och renare metoder. I dag används vilka fula knep som helst, detta eftersom deltagarna på spelplanen anser att deras mål är så oerhört ädelt att det ursäktar fula knep och lögner.

16 kommentarer:

Mats sa...

Anti-SD-kampanjbladet DN har idag samepropaganda på första sidan. En frågesport med löjliga ovidkommande frågor om samerna. Frågor som inte ställs är:
Visste du att samernas rennäring tar upp 30-40% av Sveriges yta?

Visste du att detta bidragsfinansieras från söder med 200 miljoner årligen?

Sameriket tycks vara befriat från allt vad arbetslinje heter dessutom. Vargens vara eller icke-vara kan diskuteras men när man skjuter ut vargen i norr för att skapa en radhusliknande idyll åt samerna så får ju den frågan en annan betydelse.

OBS! Jag är emot att avla varg på ytor som nästan kan räknas som djurplågeri. Det fungerade när vi var halva befolkningen möjligen.

Anonym sa...

Nåväl. Det finns representanter för SD som jobbar hårt på att stanna kvar i den avvikande sfären. På kort sikt är det begripligt: det går att vinna människor med en mer radikal- och missnöjes-inriktad (för att inte säga haveristisk) syn då.

I ett längre perspektiv är det kanske inte lika smart eftersom det skapar en stigmatisering på ett personligt plan som inte går att tvätta bort i första taget. I SD-fallet är det namn som Alfsson och Ekeroth som dyker upp här. De har bränt sina broar för att någonsin bryta sig ur den avvikande sfären. Även om invandringsfrågan på allvar skulle bli legitim att diskutera (vilket jag tror kommer att ske inom en ganska snar framtid) är politiker av den typen diskvalificerade att göra det.

Som väl är verkar SD:s ledning också förstå det.

Swedish Dissident sa...

Ja, alltså den absoluta merparten av alla vill faktiskt inte ha ett särskilt främlingsfientligt parti alls, utan de vill bara inte ha mångkulturalism (som en -ism, bör betonas - givetvis förstår många att mångkultur/interkulturalitet i vissa avseenden och med rätt infallsvinklar och proportioner kan vara önskvärt och nödvändigt) och massimmigration. Därför är det viktigt att lyfta fram länder som Finland, Schweiz, Japan och Taiwan. På så vis kan man sätta SD:s realpolitik i ett större och mer internationellt perspektiv och göra debatten mindre snäv och med fokus på rätt saker (som om Sveriges demografiska framtid handlade om Toralf Alfssons avsaknad av salongsfähighet!). Även om det är intressant med enskilda partiers utvecklingsprocesser så är jag, och många andra, mer intresserad av idéer och vad som faktiskt händer med landet Sverige.

Robsten sa...

Jo precis, men nu är media en del av Sverige och jag anser att det är viktigt att lyfta fram medias strategier och metoder. Den rationella syn du förespråkar omöjliggörs för en större del av befolkningen, de får aldrig tillgång till informationen och får aldrig möjlighet att se rationellt på Sveriges utveckling.

Här handlar det om fler än vi två. Vi kan inte fortsätta med att en liten exklusiv klubb kan se rationellt på Sveriges utveckling medan de stora väljarskarorna helt är i händerna på en politisk media.

Swedish Dissident sa...

Ja, absolut. På grund av alternativmedia kommer det att handla om en ökad polarisering framöver. SD-lägret och medvetenheten om problemen föreligger växer, men en stor andel kommer att hålla fast vid MSM och de "etablerade partierna". En delstrategi är att lyfta fram andra frågor som viktigare, och i det avseendet kan en vänsterpopulistisk våg vara ett tecken framöver. V ökar ju, t.ex.

Swedish Dissident sa...

Med delstrategi syftar jag på mainstreammedia och vad de gör för att förflytta fokus på från demografi/migration/integration.

Mats sa...

Men mitt i allt elände ska man inte glömma bort att opinionsundersökningarna som varit efter dreven visat att en större del väljare än någonsin tänker utanför tidningarnas ramar. Jag tycker även motståndare till SD har förändrats på den punkten men däremot har den grupp man kan kalla åsiktseliten stramat upp ännu mer vad dom anser vara tillåtet att säga. Det finns numera en ganska stor gråzon av folk som kanske kanske inte tänker rösta på SD och den gruppen var inte sådär väldigt stor tidigare. I den gruppen finns folk som inte har invandringen som sin största fråga utan dom kan mycket väl rösta på SD av andra skäl.

Micke sa...

Lite OT hämtat från twitter
ozznujen
Vidriga politiker som först stänger 5 fritidsgårdar i förorten o sen 5 år senare "satsar mot utanförskap" till värde av 1! Vi ser er. #svpol

Efter att de flesta fritidsgårdarna vandaliseras och eldas upp kanske man inte skall räkna med nya oavsett hotet att "vi ser er"
De kanske skulle hota med att "vi reser" istället
Med vänlig hälsning Micke


Robsten sa...

Hoppas du har rätt Mats. Men vi får se, …ibland verkar det gå trögt framåt.

Robsten sa...

Hoppas du har rätt Mats. Men vi får se, …ibland verkar det gå trögt framåt.

Mats sa...

Om man har 7 eniga riksdagspartier, en enad mediakår, minst tre stå-upp"komiker" och har 95% av det politiska våldet på sin sida (källa: SÄPO) så måste det verkligen vara skit man står för om man inte kan slå ut SD med det.

Robsten sa...

He, he, he.

Josef Boberg sa...

Jag hoppas i alla fall på en god och intressant fortsättning av 2014 och i all tid därefter.

Fridens... / Josef

Mats sa...

Mer än 25 års erfarenhet säger mig att det är helt meningslöst för SD att försöka kliva in i en annan sfär och bli accepterade. Det kommer aldrig att ske oavsett vad SD gör så länge man är negativ till massinvandring.

Mats sa...

Jag tycker att terrorgruppen boko haram är mer intressant än al quaida eftersom dom har mer "vanligt" folk som ansluter sig eller sympatiserar och har en mer ideologisk hållning med fasta mål. Nyligen har dom begått ett grövre terrordåd i Nigeria
http://www.dn.se/nyheter/varlden/manga-dodsoffer-i-massaker-i-nordostra-nigeria/

När DN vill beskriva gruppen så går det inte att rådfråga svenska islamologer och experter, dom vet liksom knappt vad det är för grupp. Namnet boko haram betyder ungefär "förbjud västerländsk utbildning" och beskriver väl gruppens värdegrund.

Robsten sa...

Heder åt diplomat Sven Hirdman som SVT vågade släppa fram i Aktuellt 21 och som gav en annan vinkling åt konflikten Ukraina. utan att jag vet vilken vinkling som är rätt, vilken ingen svensk förmodligen vet.

http://www.svtplay.se/aktuellt